13/1 2015 Thomas Liedström Picassosommar.
10/2 2015 Sune Jakobsson och Björn Larsson Mitt hjärta är en tågbiljett med slarvigt gjorda hack och klipp i.
3/3 2015 Nils Eliasson OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa), då och nu.
17/3 2015 Sofia Elfström och Conny Wolbe Vänersjöfarten, nu och i framtiden, med tonvikt på Kristinehamn.
14/4 2015 Henry Rådbo Armenien. Historia och egna upplevelser.
26/5 2015 Claes Tillander Jazzbiten eller ett liv i synd.
15/9 2015 Rolf Andersson 78 dagar i kajak runt Sverige.
29/9 2015 Eva-Gunilla Ribbing Att resa i Värmland på 1800-talet.
13/10 2015 Björn Ehrenroth Värmländsk natur.
3/11 2015 Rolf Mårth och Marina Tallberg Möte mellan två poeter. Nils Ferlin - Marina Tallberg.
24/11 2015 Suzanna Rathje Hedberg Att komma till Sverige som flykting och analfabet.
 

Tisdag 13/1 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har haft möte i församlingshemmet och fick denna gång höra kulturchefen Thomas Liedström berätta om förberedelserna för Picassosommar 2015 med anledning av att Picassoskulpturen firar 50-årsjubileum. Det blir Värmlands största sommarsatsning i år med stor betydelse både för Kristinehamn och hela landskapet och med ett bidrag på 1.2 miljoner.

Kulturnämnden har uppdraget att organisera detta evenemang, där kulturchefen har Klas Hällerstrand som projektledare och Pernilla Andersson som coordinator. Många samhällsaktörer är berörda inom t.ex. kultur, fritid, näring och turism.

De båda största aktiviteterna är en utställning på konstmuséet 16 maj-13 sep och själva jubileumsprogrammet vid Picassoudden 27 juni. Inbjudna förutom Carl Nesjar och Bengt Olson är bl.a. landshövdingen och prins Carl Philip.

Under våren har konstmuséet flera program med anknytning till jubiléet; skulpturens historia, Picasso och Jacqueline, Bengt Olson och Carl Nesjar, franska och spanska filmkvällar m.m.

Picasso kommer att finnas överallt i Kristinehamn. Biblioteket har givetvis litteratur och föreläsningar. Bildarkivet ställer ut allmänhetens bilder från Picassoudden. Matmarknaden har medelhavsmat som tema, en Picassobakelse kommer att skapas, och stans elskåp blir konstnärligt bemålade.

Genom turistbyrån erbjuds olika Picassopaket där bl.a. utställningen och tur med Bojorten ingår. Extra buss- och båtturer kommer att sättas in.

Allt marknadsförs via TV, radio, pressen och sociala media både i Sverige och utlandet, och kristinehamnarna får information via en folder som delas ut.

Emma Gabrielsson tar emot idéer och ser till att krockar undvikes.

Kristinehamns största "kändis" Picassoskulpturen skall firas ordentligt med många inblandade i ett stort evenemang. Det ser vi alla fram emot med stolthet - och hoppas givetvis på bra väder!

 

Tisdag 10/2 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har på Nya Grand Bio bevistat den digitala direktsändningen av operetten Glada änkan från Metropoliten i New York. Föreställningen var fullsatt, och i pausen erbjöds förtäring i restaurangen.

Vid den mycket välbesökta föreningsstämman i församlingshemmet valdes Sune Jakobsson att leda förhandlingarna. Av verksamhetsberättelsen framgår att föreningen arrangerat bussresor, musikprogram, studiebesök och föredrag.

Längsta resan gick till Karlskrona och norra Polen. En eftermiddagsutflykt gjordes till Karlstad med besök på Brigad- och Lerinmuseet. Musikresan gick till trettondagskonserten i Karlskoga.

Bland de elva föredragen kan nämnas Regnar Watz och Hans Forsbergs om Kristinehamns sjukvårdshistoria, Kajsa Kvarneds Min livsresa, Hans Häggroths JAS-Gripenprojekten och Gunnar Watz Jazz at Vesper.

Studiecirklar har bedrivits i historia, litteratur och musiklyssning.

Medlemsantalet var 330. Årsavgiften var 100 kr och fastställdes till 120 kr från 2016.

Styrelsen 2015: ordförande Lena Bergkvist (nyval) v. ordförande Jan Franklin (nyval). Annika Andersson, Hans Forsberg, Inger Widström, Olle Wirén (alla omval). Julika Försth, Gullevi Sandling (båda nyval). Revisor: Inger Jonsson-Lampa (omval) suppleant Ingrid Gustafsson (omval). Valberedning: Siv Eliasson, Britta Wedberg (båda omval), Lars Carlson (nyval).

Avgående ordföranden Lars Carlson avtackades för sina 6 år liksom de avgående styrelsemedlemmarna Gun Gunnarsson och Jan-Erik Häggroth.

Nya ordföranden Lena Bergkvist berättade om sin bakgrund och att hennes målsättning för föreningen är att sprida glädje, upplevelser och gemenskap. Även medlemmarna i den nya styrelsen kallades fram och berättade om sig själva. Med tanke på den kompetens och vitalitet som styrelsen gav prov på, kan man spå en lovande framtid för Aktiva Seniorer.

Därefter bjöd Sune Jakobsson och Björn Larsson på underhållning med ett program om Frans G. Bengtsson. Björn Larsson inledde med den kända Balladen om den franske kungens spelmän, vars tillkomst berodde på att författaren utmanades att skriva en visa där ordet transubstantiera ingick. Och ordkonstnären Bengtsson lyckades. Sune Jakobsson läste ett avsnitt ur den självbiografiska Den lustgård som jag minns, där författaren minns ett tillfälle, då han som liten var svårt sjuk och hörde den gamle husläkaren muttra att pojken nog inte skulle överleva. Men det sporrade Frans till nya krafter. I samband med en kärlekshistoria i slutet av 1920-talet skrev författaren 20 sonetter, som beskriver kärlekens lycka och olycka. Sune läste några av dem , och Björn framförde en del som han själv tonsatt. Sonetterna utgavs i bokform 1964.

Föreningen bjöd på kaffe och tårta.

 

Tisdag 3/3 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har haft ett mycket välbesökt möte i församlingshemmet, där nya ordföranden Lena Bergkvist välkomnade den pensionerade ambassadören Nils Eliasson, som arbetat för OSSE i nio år. OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) är inte särskilt välbekant i svenska media. Dess föregångare ESK (Europeiska säkerhetskonferensen) tillkom 1973 på sovjetiskt initiativ. Efter andra världskrigets slut fanns inget fredsavtal, och kontakten mellan öst och väst behövde förbättras. Väst satte som villkor att även USA och Kanada skulle ingå, och förhandlingarna rörde i huvudsak tre områden: militär och politisk säkerhet, ekonomi, handel, vetenskap och miljö, samt mänskliga rättigheter.

Slutdokumentet 1975, det s.k. Helsingforsavtalet, omfattade 35 stater från Vancouver till Vladivostok, och i det enades man också om uppföljningsmöten vartannat år för att kontrollera efterlevnaden. Man betonade vikten av de mänskliga rättigheterna rörande frihet, säkerhet och ekonomi, som i sin tur är grundläggande för fred, rättvisa och välfärd. Staterna måste också se till att medborgarna får kännedom om sina rättigheter; slutdokumentets text skall offentliggöras i varje deltagande stat.

I Stockholm ägde konferensen rum i Kulturhuset vid Sergels torg 1984-86. Spänningen mellan öst och väst var då mycket stark, och konferensen innebar en viktig mötesplats för utrikesministrarna. Nils Eliasson utsågs då till sin glädje till ordförande för området gällande mänskliga rättigheter.

1991 förläggs ESK:s sekretariat till Prag för att hedra medborgarrättskämpen Havel. Eliasson tillbringar tre år där och strukturer börjar upprättas i organisationen. Namnbytet till OSSE skedde vid årsskiftet 1994-95.

Numera deltar 55 länder. Sekretariatet är beläget i Wien med 550 anställda, och 2400 personer är ute i olika uppdrag. Budgeten startade med en million dollar och uppgår nu till 143 millioner euro finansierad av medlemsländerna.

Nils Eliasson bedömer att ESK spelade en större roll i begynnelsen än vad den gör idag, och framtiden är som alltid oviss.

Efter föredraget berättade Madeleine Ströje Wilkens något om sitt OSSE-uppdrag som valobservatör vid presidentvalet i Ukraina i höstas.

Ordföranden tackade för detta intresseväckande föredrag med information som nog var okänd för det stora flertalet.

 

Tisdag 17/3 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har haft möte i församlingshemmet, där ordföranden Lena Bergkvist välkomnade två av Kristinehamns samhällsplanerare Conny Wolbe och Sofia Elfström, som berättade om Vänersjöfarten då och nu med onvikt på Kristinehamn.

Conny Wolbe, som arbetade här 2001-2012, inledde med att visa ett kopparstick från 1699: ett panorama över staden med Varnums kyrka i centrum. Långt innan stadsprivilegierna erhölls 1642, var Kristinehamn ett handelscentrum med namnet Bro handelsplats och mellan 1600-1800 den viktigaste utskeppningshamnen för Bergslagen. För att frakta järnet från bruken till Kristinehamn byggdes en av Sveriges första järnvägar från Sjöändan 1850, och vägning och prissättning av järnet skedde i Kristinehamn, som genom detta fick viktiga inkomster.

Transporten gick över Vänern mot Göteborg via Trollhätte kanal, som påbörjades redan under 1600-talet. 1800 var första slussleden klar med tillbyggnad 1844 och 1916. Ytterligare ombyggnad planeras och skall beslutas om några år. En viktig person i Kristinehamns sjöfartshistoria var skepps- och varvsägaren Axel Broström, som startade sin verksamhet här med galeasen Mathilda.

2000-2012 har Vänersjöfarten diskuterats och utretts med beslut att satsa framåt. Man har beviljats EU-medel via Tillväxtverket. 2005-2009 fick vi en ny hamninfart från Karlstadvägen, omlastning för tåg, hamnmagasin, teknik-och administrationsbyggnad. 2011-2013 skedde projektering och utbyggnad av nya terminalytor och industrispår.

Vänertrafiken fraktar idag inget gods till Göteborg, utan längre bort till England, Tyskland, Spanien, Italien, Grekland m.fl. länder. Volymen var 2014 251.000 ton från Ahlmarks, Casco, Wasabröd m.fl. Sågat virke, kemikalier och metall utgör de största godsvolymerna. Bil och järnväg transporterar 51.000 ton. Fartygen lastar upp till 4000 ton.

Begreppet Vänersamverkan innebär att regionen Värmland och Västra Götaland plus 14 kommuner samarbetar kring bl.a. sjöfart. Där ingår samverkan med Trafikverket (slussar/brohöjder) IT-baserat trafikledningssystem, handelskammarens näringslivsråd m.m.

Gotris är ett forskningsprojekt om att integrera information från järnvägen, staden och sjöfarten för att minimera störningar i trafiken på och över vattnet. T.ex. väderförhållanden, fartygspositioner, broöppningstider, fartbegränsningar.

Den nuvarande samhällsplaneraren Sofia Elfström tillträdde 2013 och är civilingenjör. Hennes ansvarsområde omfattar bl.a. kollektivtrafiken, infrastrukturen och hamn och sjöfart. Hon betonade det positiva med Kristinehamns strategiska läge vid E18 mellan Stockholm, Göteborg och Oslo. Viktiga saker på gång: ny slussled i Trollhättan, ny Hisingsbro, att Vänern klassas som inre vattenväg och Gotris. Slussleden i Trollhättan har troligen störst betydelse och ingår i Trafikverkets nationella plan 2018-2022. Att Vänern klassas som inre vattenväg gynnar sjöfarten, eftersom det då krävs mindre bemanning.

En förstudie "Hamnar i norra Vänern" pågår i samarbete med Karlstad. Där framgår att vår hamn har potential att utvecklas med sin lättillgänglighet och sitt läge som inte begränsas av stadens bebyggelse. I det senare fallet har Karlstad problem.

Hamnen har en framtid i ett alltmer transportintensivt samhälle. Kopplingen till andra transportslag är viktig, och man måste se helheten, där hamnen utgör en viktig del. Aktiv sjöfart och godsvolymer har betydelse för hamnens framtid, men även samverkan med andra transportmedel.

 

Tisdag 14/4 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har haft ett som vanligt välbesökt möte i församlingshemmet, där ordföranden Lena Bergkvist särskilt välkomnade Henry Rådbo. Han berättade om Armenien, dit han reste med sin hustru i september 2013. Armenien eller Hayastani är inte större än Dalarna med en befolkning på drygt tre miljoner. Området var kännt redan på 800-talet f.Kr. och sträckte sig då mellan Svarta havet och Kaspiska havet. Det har genomgått många förändringar och ingått i olika riken, bl.a. Persien och Osmanska riket, och även varit en sovjetrepublik. Men 1991 blev Armenien en självständig republik. Cirka åtta miljoner armenier bor utomlands över hela världen. Landet är kristet och kristendomen har satt sin prägel genom många kyrkor och kloster. Man talar armeniska och har ett eget alfabet.

Den 24 april är det 100 år sedan turkarna genomförde ett regelrätt folkmord på den armeniska befolkningen i Turkiet. Antalet mördade armenier uppskattas till 1.5 miljoner. De kristna västorienterade armenierna ansågs vara ett hot mot de muslimska turkarna och potentiella förrädare under första världskriget. I huvudstaden Jerevan finns ett monument till minne av denna fruktansvärda händelse, där varje land som erkänt folkmordet har en platta, och namnet på alla berörda orter är inskrivna.

Redan år 301 grundades den armeniska kristna kyrkan, och världens äldsta kyrka från 300-talet finns i Jerevan. Paret Rådbo gjorde även en tredagarsresa upp till Servansjön på 2000 m höjd. Den vilda och mäktiga naturen med bl.a. berget Ararat återgavs på många bilder. Som avslutning fick vi ett prov på armenisk sångkonst av en stämsångskvartett.

Nyfikenhet väcktes på detta okända land; det märktes på alla frågor efter det intressanta föredraget.

 

Tisdag 26/5 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer avslutade vårens aktiviteter i församlingshemmet med ett härligt jazzprogram med Claes Tillander. Han är ordförande för Jazzens Vänner i Västerås, där han i många år hållit i programmet Jazzbiten. Föredragets titel Jazzbiten eller ett liv i synd syftar på radioprogrammet och på det motstånd jazzen mötte i Sverige under 40-talet, då den ansågs fördärva ungdomens moral, och problem med det s.k. dansbaneeländet och helvetesmusiken föranledde en motion i riksdagen samt en utredning 1942-50, som dock rann ut i sanden.

Claes Tillander, född i Kristinehamn, berättade att han inte spelar något instrument själv, men han hade två äldre bröder, som brukade lyssna på radioprogrammet Voice of America, och som väckte honom en natt l95l för att lyssna på Charlie Parker. Det blev ett oförglömligt minne för 10-åringen och en inkörsport till jazzintresset. Vi fick lyssna på denne ikon, som kom att influera alla saxofonister efter honom.

Ordet jass var ett slanguttryck för samlag, och då en entusiastisk ung man i publiken ropade "Jass it up, boys!" till ett band 1917 i New Orleans blev det snudd på skandal, men bandet ändrade stavningen och tog till sig ordet, som blev ett uttryck för musikstilen.

Nästa jazzpärla som spelades var Louis Armstrongs inspelning West end blues från 1927, så känd och världsberömd, att man ansåg att något bättre kunde inte göras.

Genom den nya uppfinningen radion spreds jazzen under 20-talet. Fletcher Hendersons orkester lade grunden till 1930-talets storbandsjazz, där en viktig solist var Coleman Hawkins. Att lyssna till hans klassiska inspelning av Body and soul 1939 kändes som en högtidsstund.

Alice Babs bidrog till jazzens spridning i vårt land, och redan som 16-åring sjöng hon den finstämda Dedicated to you 1940.

Bengt Hallberg och Stan Getz väckte anstöt 1951, då de jazzade upp Ack Värmeland du sköna, som även Miles Davies tolkade med titeln Dear old Stockholm.

Som avslutning fick vi lyssna till ännu en världsstjärna, Laura Fygi, en jazzsångerska tyvärr okänd i Sverige.

Aldrig har jazzen haft så många utövare som idag, men lyssnarskaran har tyvärr minskat. Claes Tillander ger rådet: ta med era ungdomar på en konsert, då kan intresset vakna. Vi som lyssnat och dansat till jazz sedan ungdomen uppskattade verkligen denna innehållsrika timme fylld av jazzhistoria och de bästa jazzpärlorna.

 

Tisdag 15/9 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har gjort en heldagsresa till Skultuna museum och butik med lunch på Skultuna Brukshotell. Vid Anundshög, ett av Sveriges rikaste och största fornlämningsområden, berättade forskaren Bengt Wallén om vikingagravarna.

Vid säsongens första mycket välbesökta möte i församlingshemmet berättade Rolf Andersson om 78 dagar i kajak runt Sverige. Jim Danielsson introducerade denna s.k. Blåbandtur för havskajaker 1990, som hittills fullföljts av 159 personer. Man paddlar från Svinesund till Haparanda och måste följa vissa regler. Man för loggbok och dokumenterar färden och får träffa en jury för att bli godkänd och belönad med en liten modellkajak som minne.

Rolf Andersson fick idén för sex år sedan och började förbereda sig ett år innan han gick i pension. Resan är cirka 250 mil och beräknas ta två och en halv månad. Utrustningen är viktig: bl.a frystorkad mat för 60 dagar, 16 liter vatten, kartor och kompass, tält, kläder, mobil och spotsändare.

Sista maj 2014 gick starten från Svinesund, och det blev en omväxlande resa, där Rolf Andersson lärde sig läsa både vågor och väderlek, mötte både nyfikna sälar och kor och vänliga människor som erbjöd övernattning. Som kajakpaddlare får man se upp med sandrevlar och lömska undervattenstenar, och vid Skags udde (Sveriges Kap Horn!) klarade Rolf de största vågorna på hela resan. I efterhand kändes det bra att ha kunnat fatta rationella beslut trots stor rädsla. I Stockholms skärgård var det svårt att väja för alla fritidsbåtar och vattenskotrar och inte minst för de jättelika passagerarfartygen, som inte har en chans att upptäcka en liten kajak.

Sista delen av den steniga norrlandskusten kändes tung, men efter 78 dagar och 266 mil nåddes slutmålet Haparanda. Nästa resa blir kanske Finlands Blåvitaband på 150 mil. Ordföranden Lena Bergkvist tackade för att vi fick följa med på detta ovanliga reseäventyr illustrerat med fina bilder.

 

Tisdag 29/9 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer fick vid det senaste mötet i församlingshemmet höra Eva-Gunilla Ribbing berätta om "Att resa i Värmland på 1800-talet". Linné, Fernow och Ernvik hör till de mest kända reseskildrarna, och Fredrik von Schubert som färdades i Norden 1818 antecknade att Kristinehamn hade 1338 invånare 1815. Om värmlänningarna skrev han att "damerna hade vacker växt och var bildade, medan herrarna använde mycket brännvin".

Med bergsbrukens utveckling på 1600-talet krävdes bättre vägar för transporter, och krigen var en annan faktor som ökade behovet av framkomliga vägar. Vägplikt hade den som ägde jord, och 1744 upprättades den vägförordning som varade till 1891. Den innehöll bl.a. bestämmelser om att mäta avstånd mellan platser, att markera vinterväg med ruskor och vägskyltar. Att bygga och underhålla broar var en betungande plikt för bönderna, som klagade. En landsväg skulle vara 10 alnar bred, en vanlig väg sex alnar. Karl lX bestämde att en aln=59 cm, men metersystemet infördes 1859. Regeln att hålla till vänster gällde mellan 1734-1967, kanske beroende på att kusken red på den vänstra hästen i ekipaget och höll piskan i höger hand.

Man avverkade cirka fem mil om dagen med häst och vagn, och många faror kunde inträffa: skenande hästar, branta nerförsbackar, murkna broar, svaga isar. Vid skjutshåll eller gästgiveri fanns ombyteshästar, eller så fick hästarna vila minst två timmar. Där erbjöds även mat och logi, det senare på två nivåer; halm på golvet, delad eller egen säng. Övrig bekvämlighet kunde bestå av en bräda mellan två knutar. Ett dass med tak och väggar blev vanligt först senare. Den resande skulle ha ett respass, ett krav som upphörde 1860.

I slutet av 1800-talet kom så järnvägen, som förändrade resandet totalt. Eva.Gunilla Ribbing har författat tre böcker, däribland en om prästen Magnus Lagerlöf, som levde på 1700-talet. Hon läste två utdrag ur den boken, som handlade om resor.

 

Tisdag 13/10 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson)

Aktiva Seniorer har haft möte i församlingshemmet, där ordföranden Lena Bergkvist välkomnade Björn Ehrenroth, naturkännare och fotograf. Han har rest runt i många av de 170 naturreservaten i vårt vackra landskap och förmedlade sina intryck och sin kunskap i både ord och bild.

Bland många ovanliga växter kan vi se backsippan nära Värmlands Säby vid väg 26, och ett flertal orkidéer som skogsfrun, brudsporre och grönkulla finns i Värmland. Största naturreservatet Glaskogen har fina vandringsleder och besöks av många utländska turister, och Storhultsmossen utanför Storfors karaktäriseras av sitt rika fågelliv. Ett reservat för ekar finns vid Värmlands-Säby, där Baggerudseken mäter 6.5 m. i omkrets och är mer än 300 år gammal. En sällsynt svamp är bombmurklan i Ölme. Björn Ehrenroth hade även fotograferat delar av Klarälvens slingrande meanderlopp, som är unikt och sträcker sig 10 mil från Sysslebäck till Edebäck. Skogsbränder har en positiv effekt på många arter, varför länsstyrelsen ibland förordar aktiv skogsbränning.

Man inser vilken skönhet och artrikedom vår värmländska natur innehåller efter denna exposé: träd, klippor, blommor, fåglar, svampar och bär, allt fångat i utsökta bilder.

Björn Ehrenroth har författat tre böcker: Den blommande finnskogen, Disko Titikaka - en resa i västerled, Nio hektar skog.

 

Tisdag 3/11 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har haft möte i församlingshemmet, där musik och poesi stod på programmet i ett möte mellan två poeter, Nils Ferlin - Marina Tallberg.

Vissångaren Rolf Mårth inledde med Ferlins välkända Du barfotabarn i livet och varvade visorna med glimtar ur Ferlins liv. Han var ju en mångsidig poet, som skrev både lättare schlagertexter, kärleksvisor och mera allvarliga och svårmodiga poem. Den innerliga kärleksvisan Kärleken kommer och kärleken går och Det finns så många gårdar, den senare i en fin bluessättning av Rolf Mårth själv, gav prov på Ferlins bredd.

I andra halvan av programmet fick vi lyssna till Marina Tallbergs dikter tonsatta av Rolf Mårth och framförda i duett. Flera med naturmotiv t.ex. Solskenshägring, Himlens trollkarl (månen) och En tidig morgon. Särskilt En helt vanlig morgon i oktober fastnade i minnet. Tyvärr överröstade det skickliga gitarrspelet ofta texten.

Ordföranden Lena Bergkvist tackade för denna underhållning - en fin mix av sång, gitarr och poesi.

 

Tisdag 24/11 2015 Församlingshemmet (Brita Olsson) 

Aktiva Seniorer har bevistat Wermland Opera i Karlstad, där musikalen En Gentlemans Handbok i Kärlek & Mord visades. Europapremiär direkt från Broadway.

Vid senaste mötet i församlingshemmet välkomnade ordföranden Lena Bergkvist Suzanna Rathje Hedberg, lärare på KPS. Med utgångspunkt från sitt yrke berättade hon om "Att komma till Sverige som flykting och analfabet".

Ungefär 60 miljoner människor är på flykt, varav hälften barn, och till Sverige kommer dagligen 1000-1500. Under hösten har skett en kraftig ökning, men alla har skäl att söka skydd från krig, förföljelse och tortyr. I utvecklingsländer som Pakistan, Libanon och Turkiet finns 86% av flyktingarna, medan de rika länderna har 14%.

Asyl betyder fristad och asylreglerna gäller för: 1. flyktingar 2. synnerligen ömmande omständigheter i undantagsfall 3. anhörig= make,maka, barn under 18 år 4. kvotflykting (FN väljer ut människor t.ex. från flyktingläger). Världens största flyktingläger med 380.000 registrerade flyktingar är Dabaablägret i Kenya, varifrån de senaste kvotflyktingarna i Kristinehamn kommit.

Migrationsverket skall erbjuda tillfälligt boende under asylprocessen, men har man egna pengar får man betala, liksom om man söker eget boende.

Ersättningen: 24 kr per dag vuxen ensamstående, 19 kr för par, 12 kr barn. På boende utan mat 71 för ensamstående, 61 för par, 37 barn 0-3, 43 barn 4-10, 50 barn 11-17. Ersättningen skall även räcka till kläder, skor, sjukvård, mediciner, tandvård, hygienartiklar.

Handläggningstiden för uppehållstillstånd är cirka 18 månader, men börjar närma sig två år! Delvis på grund av tolkbrist. Det är givetvis en lång och plågsam väntan för de berörda.

Bland flyktingarna finns personer som varken kan läsa eller skriva, utan någon skolgång, och för dem är det extra svårt att komma till ett främmande land. Kursen Arbeta och leva i Sverige finns just för dem. Analfabet är en person över 15 som inte kan läsa och skriva, och det finns 920 miljoner analfabeter, varav 600 miljoner kvinnor. Av världens 6809 språk väntar 2700 på att få ett skriftspråk.

Som utgångspunkt i undervisningen har man ett resursperspektiv, man vill framhålla det positiva. Vad kan dom? En mattknyterska kan en massa mönster, en kock har recept från många länder i huvudet. Vilka kunskaper räknas, vad händer med de kunskaper man har, då man kommer till Sverige? Vardagen är full av nya situationer att klara av: att köpa mjölk, åka buss, fylla i blanketter, almanackan, kvitton, tidtabeller. Symbolbilden på våra skyltar blir svåra att tolka. Undervisningen måste vara mycket konkret, och förkunskaperna är betydelsefulla. Vi svenskar älskar naturen och att gå i skogen, men för många är skogen farlig med vilda djur. Det gäller att ge undervisningen ett meningsfullt och begripligt innehåll och visa att läskunnighet underlättar livet.

Det självklara i mötet med människor är värme, kärlek, ödmjukhet, respekt och inte minst humor. Med det avslutade Susanna sin högaktuella föreläsning.

Många språkvolontärer ställer upp för flyktingarna, eftersom de inte får undervisning i SFI (svenska för invandrare) förrän de beviljats uppehållstillstånd. Tedde Gyllenstedt informerade litet om deras arbete, och att de fått bidrag till studiematerial, som går att kopiera.