Aktiva Seniorernas ordförande Hans Kindroth hade nöjet att hälsa dagens föredragshållare Ulla Norrman och nästan nittio medlemmar välkomna till Broängskyrkans möteslokal.

  Tema för dagens träff var Rottneros Park och vänföreningens ordförande och informatör Ulla Norrman gav en fyllig berättelse om parkens skulpturskatter och dess historia. Parkens grundare Svante Påhlson flyttade vid 36 års ålder år 1918 in i herrgården. Han var gift med Margareta, mest kallad Greta, född Montgomery och dotter till dåvarande ägaren Hampus Montgomery.

  Herrgården, förebild i Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings Saga. där den kallades Ekeby, övergick så småningom i Påhlsonparets ägo. 1929 brann herrgården för tredje gången. Den återuppbyggdes och familjen Påhlson kunde åter flytta in 1932. Den stora ladan, numer benämnd Berättarladan, blev byggd 1937.

  Efter andra världskrigets slut hamnade pappersmassebruket på riktig grön kvist. Ekonomiskt utrymme skapades för Påhlson att satsa på sin dröm - att skapa en skulpturpark vid herrgården. 1953 invigdes parken och den har efter hand kompletterats. 1958 var Kongresshallen klar flankerad av två stora bronshästar. 

Spegelsalen i byggnaden har blivit en populär vigsellokal.

  Parken rymmer ett stort antal statyer. Nämnas bör åtta verk av Carl Eldh och sex Christian Eriksson-verk, bl a Bågspännaren och Engelbrekt. Carl Milles representeras av fyra kvinnofigurer ur Orfeusgruppen i en fontän. Kristinehamnsbördige Eric Rafael-Rådberg bidrar med ett verk kallat Okänt Kvinnohuvud. Nämnas bör även Jean Goujons Vilande Diana. Bara ett urval ur det nästan hundratalet statyer, som ryms i parken.

  Därtill kommer den med årstiden varierade utsmyckning, som växtligheten bidrar med.

  Seniorerna bjöds på en livfull skildring av Ulla Norrman beledsagad av foton från Rottneros Park och med en mängd spontana återblickar in i Rottneros historia. 

Hon avtackades med uppskattande applåder.

Karl Wickström

   Rubriken på aprilmötets föredrag i Aktiva Seniorer var ”Ellen Key” och föreläsare Louise Lindblom, fil. mag. i historia, lärare och författare av boken ”Ellen Key & Selma Lagerlöf. Breven”. 

  Det är hennes tredje bok i sakprosa sedan debuten med ”Besvärliga Flickor” och nummer två ”Mamsell Henrika”. Den först nämnda är en genomgång av dokument om flickor omhändertagna på barnhem i Göteborg under första halvseklet av 1900-talet. Den andra boken är en biografi över en kvinnosakskvinna vid namn Henrika Widmark.

  Ellen Key (1849-1926), dotter till riksdagsmannen och godsägaren Emil Key och hans fru grevinnan Sofia Posse, växte upp på godset Sundsholm utanför Västervik. Ellen fick undervisning av guvernanter och hennes intresse för bildning gjorde, att hon i stort sett skaffade sig kunskaper autodidakt. I hemmet fanns riklig tillgång till litteratur. Uppfostran på godset kan beskrivas som sträng och som exempel gavs, att måltiderna skulle intas stående. 

  Vid mognare ålder blev hon sin fars sekreterare och talskrivare och fick följa honom på resor runt om i Europa. Ellen lärde sig fem språk. Hon fungerade som värdinna i faderns våning i Stockholm under vinterhalvåret och hans riksdagsperiod med många möten med den tidens ledande politiker och kulturpersonligheter. I sin hembygd bedrev hon söndagsskola för traktens barn.

  Efter faderns konkurs försörjde sig Ellen Key på 1870-talet som lärarinna på Anna Whitlocks Samskola. Hon anlitades som föreläsare framför allt i historia och litteratur. Hon engagerade sig alltmer i kvinnosaks-, yttrande- och pressfrihetsfrågor. Hennes mest spridda verk ”Barnets Århundrande”, utgiven på över tjugo språk, gjorde henne internationellt känd. Verket blev kanske, enligt föredragshållaren, mer uppskattat utomlands. Sverige var kanske inte riktigt moget för hennes idéer vid den tiden.

  Ellen Key förblev ogift. Hon tog emellertid till sig ett fosterbarn, en pojke från Gotland, vilken hon placerade i ett familjehem och såg till att han fick försörjning och utbildning. Hon umgicks med den tidens kulturpersonligheter, exempelvis prins Eugen, von Heidenstam och Victor Rydberg. Hon var ordförande i Nya Idun i tretton år fram till år 1900. Det var ett sällskap instiftat av en viss Calla Curman för kvinnor med litterära, intellektuella och vetenskapliga intressen. 

  I början av 1900-talet kom Ellen Key och Selma Lagerlöf i kontakt med varandra och en livlig korrespondens dem emellan utvecklades. De möttes inte personligen så ofta men bägge blev ständiga medlemmar i det litterära sällskapet De Nio, där deras vägar korsades. Upphovskvinnan till den sammanslutningen hette Lotten von Kraemer. 

  Efter ett liv med mycket resande var det dags för Ellen att skaffa sig en lugnare tillvaro och 1912 stod hennes sista hem Strand klart vid foten av Omberg på Vätterns östra strand. Här bodde hon till sin död 1926. Till sin hjälp hade hon en hushållerska, Malin Blomsterberg. En stiftelse driver nu Strand som ett museum. Louise Lindblom berättade att hon 2017 bott en tid i huset. I början efter Ellens bortgång inriktades verksamheten till att erbjuda arbetande kvinnor en avkopplande semestervistelse. 

  Lindblom lyckönskade avslutningsvis Aktiva Seniorer till det planerade valet av utflyktsmål i början av juni.

  Efter en frågestund avtackades Louise Lindblom för det intressanta föredraget med en gåva av Seniorernas ordförande Hans Kindroth samt åhörarnas tacksamma applåder.

Karl Wickström

 Tisdag 9/5 2023 Broängskyrkan (Karl Wickström) Foto Hans Forsberg

Karin Marcusson och Ingela Johansson 

   Aktiva Seniorer kunde knappast fått en bättre start på höstterminen än vad som bjöds vid träffen i Broängskyrkans lokal. Det var musikunderhållning av hög klass framförd av Ingela Johansson, sång och Karin Marcusson piano.

  Ingela Johansson, verksam inom Kristinehamns Fösrsamling som körledare och Karin Marcusson ofta anlitad av Igelströms Begravningsbyrå.

  I ett väl inrepeterat musikurval tog duon seniorerna med på en tidsresa över ett

sekel med början i 1920-talet och Birger Sjöbergs ”Den första gång jag såg dig”. Sedan följde ett sångnummer ur varje decennium fram till våra dagar. Samtliga väckte minnen och igenkännande. Exempelvis ”Over the Rainbow” från trettiotalet, ”la Vie en rosé” fick representera fyrtiotalet, därpå ”Smoke gets in your eyes” och ”Sound of Music” de följande decennierna.

  Så långt in i programmet framförde pianisten Karin på ett varsamt och mjukt sätt  den nyligen bortgångne kompositören Stefan Nilssons stämningsfulla ledmotiv  ur tv-serien Skärgårdsdoktorn kallad ”Vilmas tema”.

  ”Thank you for the music” en av ABBA’s stora hits och ” Memory” ur musikalen Cats stod sedan på programmet.

  Ett tonsatt poem av Shakespeare ”Shell I compare thee to a summer’s day” förde åhörarna fram till millennieskiftet och Sonja Aldéns ”Du är allt” fick ta dem genom det nya milleniumets första årtionde.

  Avslutningsvis sjöng Ingela Johansson Björn Ulvaeus text och Benny Anderssons tonsättning ”Den jag ville vara” lika vackert, tonsäkert och tydligt textat som alla övriga nummer i den musikaliska tidsresan. 

  Kristinehamns församling och kommun kan bara gratuleras till att hysa så duktiga musikaliska utövare inom sina domäner. Ingela och Karin avtackades av föreningens vice ordförande Lena Bergkvist med sedvanlig gåva och seniorernas långa tacksamma applåder.

Kalle Wickström

Tisdag 19/9 2023 Broängskyrkan (Karl Wickström) Foto Hans Forsberg

  I slutet av augusti gjorde Aktiva Seniorer en uppskattad dagstur till Rottnerosparken, Gräsmark med lunch i gamla prästgården, Lekvattnet med Finnskogscentrum, Torsby och Lysvik med Mormors Glasscafé.

  Aktiva Seniorer hade vid septemberträffen besök av företrädare för hjälporganisationen ”Karlstad - Ukraina tur och retur”. Ann Sörensen och Stefan Bernbäck gav en resumé över gruppens biståndsarbete till Ukraina sedan krigsutbrottet för ett och ett halvt år sedan och fram till nutid.

  Fram till i dag har tjugoen resor företagits med förnödenheter ner till i regionen Volyn i nordvästra Ukraina och staden Lutsk. Där har gruppen fått kontakt med en hög regiontjänare Mariana Kanonchuk. Hon har släktingar, som flytt undan krigets fasor till Karlstad och Mariana besökte Karlstad i juni i år. Vid ett torgmöte där uttryckte hon sin tacksamhet över gruppens bistånd. 

  Resorna genomfördes till en början med en Volkswagenbuss men har vid senare resor företagits med lättare lastbil med släp. En resa tur och retur är ca 240 mil. Avgifter till färjan mellan Sverige och Polen samt bilbränsle uppgår för varje resa till omkring 15 000 kronor.

  Gränsöverfarten mellan Polen och Ukraina sker vid en ort som heter Chelm. Kontakten med tullmyndigheterna på båda sidor har efter hand förbättrats och man tycker att procedurerna numer sker ganska friktionsfritt. Med en skylt i fronten på bilen med texten ”HUMANTARIAN AID FOR UKRAINE” har man fått smidigare  hantering. 

  Gruppen disponerar en lokal i fastigheten där Zakrisdalsverken höll till. Här  packas  sändningarna inför kommande resor. Behovet av flyttkartonger är stort.   

   I Lutsk avlämnas hjälpsändningarna i ett hjälpcenter men även till skolor och brigaden i Volyn. Nämnda Mariana vet var behoven finns och ger anvisningar om mottagare. Exempel på varor man överlämnar är livsmedel, kaffe, kläder, datorer till skolor, enkla mobiltelefoner till elever och gamla, verktyg, liggunderlag och våtservetter. De sist nämnda till frontsoldaterna. Kryckor, sjuksängar och sårförband till regionens sjukhus.

  För den som känner för att stödja gruppen i deras humanitära insatser kan man swisha över bidrag eller lämna in förnödenheter. Kolla in Facebooksidan ”Karlstad - Ukraina tur och retur”. Där finner man kontaktmöjligheterna med gruppen. (Se även Aktiva Seniorers hemsida.)

  För en mycket tänkvärd och intressant redogörelse avtackades Ann och Stefan med långa applåder från Seniorerna.

Karl Wickström

Tisdag 17/10 2023 Broängskyrkan (Karl Wickström) Foto Hans Forsberg

  Drygt 120 personer hade mött upp till Aktiva Seniorers oktobermöte för att ta del av före detta ambassadören Nils Eliassons föredrag ”Israel - Palestina-frågan, vår tids mest svårlösta konflikt. 

  En territoriell , existensiell och religiös konflikt där båda sidor ser sig som offer, tolkar historien diametralt olika och misstror varandra fundamentalt. Med det som  bakgrund är det inte svårt att inse svårigheterna att åstadkomma en lösning i det närmaste kan anses omöjligt.

  Eliasson, som på ort och ställe i Jerusalem under 00-talet tjänstgjort som Sveriges generalkonsul, gav seniorerna en initierad skildring i ord, kartor och bilder om konflikterna i området.

  1948 utropades staten Israel av FN. Det resulterade i att krig utbröt mellan Palestina och Israel. Det följdes av sexdagarskriget 1967 och Jom Kippurkriget 1973, under vilka Israel stred mot arabiska stater såsom Egypten, Syrien och Jordanien. Däremellan har uppror (intifador) skakat området. En längre sammanhållen fredsperiod har väl knappast existerat någon gång.

  En tillfällig ljusning uppnåddes i regionen under början av 90-talet. Det var de så kallade Osloavtalen, som ingicks mellan Israel och PLO, vars företrädare i förhandlingar under norsk ledning lyckades enas omkring. Företrädarna belönades för de gärningarna med Nobels fredspris år 1994.

  Emellertid varade stilleståndet i stridigheterna inte länge. Ständiga terrorhandlingar och övergrepp från bägge sidor pågår hela tiden.

  Israel utökar hela tiden sina bosättningar på Västbanken och krymper därmed livsrummet för palestinierna, vilket resulterar i ständiga stridshandlingar. Från Gaza har ständiga raketattacker riktats mot Israel.

  Under dessa dagar pågår kanske det hittills grymmaste kriget i området mellan Israel och Hamas med tusentals offer och stor förödelse.

  För det mycket intressanta föredraget, framfört på vältaligt sätt och med stor kännedom kring områdets problematik, avtackades ambassadören Nils Eliasson med sedvanlig gåva och varma applåder.

Karl Wickström

Tisdag 28/11 2023 Broängskyrkan (Karl Wickström) Foto Hans Forsberg

  Maria Vildhjärta Westerberg kom i stort sett direkt från sin nyligen avslutade och i mitt tycke lyckade utställning på Kvadraten. I sitt sällskap hade hon sin make och trubadur Johannes Söderqvist och ett 25-tal pinnfigurer.

  Maria berättade att hon efter avslutad skolgång med bra vitsord hade för avsikt att på ett kavat sätt satsa på en yrkeskarriär. Hon insåg dock ganska snart att det inrutade livet inte var hennes levnadsstil. Hon drogs till skogsvandringar med det 

stora lugnet och skönheten som naturen bjuder på och till en satsning på konstnärskap.

  Hon utvecklade efter hand metoder och färdigheter att skapa figurer av i markerna funna pinnar och rötter i sin hemskog. Till sina figurer skrev hon sentenser, texter och poesi. Allt har hon samlat i sina dagböcker, vilka hon kallar facebooks. Till dags dato har hon fyllt 53 böcker, tätt skrivna och med skisser av skapade pinnfigurer.

  Konstnärsparet har engagerat sig i att återskapa sin hemskog i Brunskog till att närma sig urskogsidealet och man har lyckats med att få tillbaka flera växtarter, insekter, ugglor och hackspettar. Våtmarker har också återskapats.

  Marias poesi har inspirerat  Johannes till att tonsätta och sjunga hennes texter. Under föredraget framförde han tre visor till eget gitarrackompanjemang. Dessutom sjöng han en egen hyllningsvisa till hembygden ”Kommer Du ihåg Ängbråten”.

  Pinnfigurerna, som Vildhjärta medförde, lät hon cirkulera bland åhörarna. De hade samtliga en titel. Hon har lyckats att koppla de skrivna orden till sina lustiga och fantasieggande pinnfigurer med välformulerade sentenser, ofta med ett bakomliggande engagemang i skogs- och naturvård.

Exempel på figurtitlar: Kråkspark, Äntligen är man på Banan, Treöring, Hålla Truten, Fredsduva.

  För en mycket trevlig eftermiddag präglad av engagemang med humor och värme i natur- och skogsvård avtackades Maria Vildhjärta Westerberg  och Johannes Söderqvist av ordförande Hans Kindroth med gåvor och Seniorernas långvariga och uppskattande applåder. Undertecknad kommer att vid lämpligt tillfälle ta mig till Brunskog och Ängbråten för att ta del av parets arbete.

Karl Wickström

Tisdag 12/12 2023 Broängskyrkan (Karl Wickström) Foto Hans Forsberg

  Aktiva Seniorers sista möte för året hade samlat 108 medlemmar i Broängskyrkans möteslokal och de bjöds på en intressant eftermiddag med föredrag av Kristinehamns-baserade hotellägaren eventskaparen mm Patrik Ekman.

  Han berättade att han redan som barn fått intresse för affärsverksamhet. Det började med försäljning av tidningar, jul- och påskkort och redan som 17-åring startade han sitt första företag kallat Constrada med verksamhet inom nöjesbranschen. Han reste runt som disc-jockey på ungdomsgårdar, diskotek och danslokaler med egen utrustning. En verksamhet han bedrev i tre år med hjälp av sin mor som chaufför.

  In på nya decenniet fortsatte Ekman med att tillhandahålla scenutrustningar till eventarrangörer och år 2011 bildades företaget Ekman Event. Då fick arrangörer möjlighet att hyra in allt för ett arrangemang bestående av högtalare, tält, staket, toaletter och möbler. Ekman ”Möjligheternas man - Service är mitt namn” är en slogan han marknadsför sig med. Verksamheten hade en nedgång under pandemiåren men är nu åter i full drift. En Disneyliknande figur kallad Putte Ekorre används i marknadsföringen.

  År 2015 förvärvade företaget Folkets Hus i Kristinehamn, som numer kallas Kristinehamns Conference Center. Året därpå blev Ekman ägare av Statt i Kristinehamn och det följdes av ytterligare förvärv i hotellbranschen. Kedjan omfattar idag ett dussintal hotell från Helsingborg i söder till Borlänge i norr. Koncernen Ekman Invent sysselsätter idag 450 personer.

  Patrik Ekman förmedlade en entusiastisk inställning till sin verksamhet och han har med glimten i ögat accepterat Pippi Långstrumps levnadsdevis: ”Det har jag aldrig provat så det klarar jag helt säkert”. Tack för en mycket trevlig företagspresentation!

Karl Wickström